Category Archives: CSR
7 sätt som hållbarhet bidrar till lönsamhet
”Hållbarhet är lönsamt”, hör man ofta från oss som hjälper företag med hållbarhetsarbetet. Men hur? Här är några sätt.
Lönsamhetspåverkan av CSR-/hållbarhetsarbete
Det finns flera olika sorters värden att hämta från hållbarhetsarbetet. Vissa på kort sikt, vissa på längre sikt; vissa minskar kostnaderna och andra ökar intäkterna.
1. Ökad/bibehållen försäljning när företaget klarar de ökande kraven från framför allt stora kunder (särskilt offentlig sektor).
2. Ökad försäljning och/eller marginal när man utvecklar hållbara erbjudanden som når nya medvetna segment.
3. Besparingar genom minskad avfallsmängd eller användning av material, energi, kemikalier, vatten etc.
4. Besparingar genom lägre personalomsättning, sjukfrånvaro och nivå av arbetsskador.
5. Stärkt varumärke genom mer engagerade och lojala kunder och medarbetare, vilket även leder till fler kompetenta kandidater till rekryteringar.
6. Lägre kapitalkostnader till följd av lägre riskklassning när man visar investerare att man har koll på risker och möjligheter.
7. Minskad risk för kostnader för leveransstörningar, böter och mediastormar när man hanterar hållbarhetsrelaterade risker som t.ex. torka, översvämning, miljöförstöring, olyckor, dåliga arbetsvillkor och strejker i olika produktionsled.
Är inte det här saker som man gör ändå utan att kalla det hållbarhet? Ja absolut, till mindre eller större del. Men den som förstår och agerar på hållbarhetsfrågorna upptäcker fler möjligheter att skapa värde, och fler affärsrisker att hantera (som också investerare i större utsträckning har börjat värdera).
Allt som allt blir företag som investerar klokt i hållbarhet mer lönsamma. Det börjar bli ett vedertaget faktum. Vill ert företag bli en del av detta faktum nu, eller vill ni vänta?
Är er hållbarhetsredovisning affärsdriven eller rapporteringsdriven?
Den kommande lagen om obligatorisk hållbarhetsrapportering bedöms omfatta ca 2000 företag och många kommer att redovisa enligt riktlinjerna från GRI, som har blivit de facto-standarden. Därför vill jag tipsa om hur ni gör det på det smartaste sättet. Det finns nämligen två sätt att ta sig an detta.
Hållbarhetsredovisning enligt GRI G4
En GRI-redovisning, d.v.s. en hållbarhetsredovisning enligt riktlinjerna från Global Reporting Initiative, ska beskriva hur företaget i sin affärsstrategi har tagit hänsyn till risker och möjligheter kopplade till hållbarhetsfrågor som är relevanta för företaget. GRI föreskriver att företaget gör en ”materialitetsanalys” (också kallad ”väsentlighetsanalys”) och har en dialog med sina intressenter för att säkerställa att man på ett adekvat sätt hanterar de hållbarhetsfrågor som intressenterna tycker är viktiga, de frågor som kan ha en påverkan på affären. De företag som inte gör det äventyrar sina framtida möjligheter att tjäna pengar, vilket är det som finansiella analytiker tittar på. T.ex. har Fjärde AP-fonden sänkt koldioxidavtrycket med 30 % och samtidigt förbättrat avkastningen genom att välja bort de klimatsämsta bolagen i varje bransch ur sina fonder.
I GRI-rapporten ska man även redovisa data för utvalda indikatorer så att det går att följa framstegen inom de relevanta/väsentliga områdena. Det räcker alltså inte med ord – en hållbarhetsredovisning är inte en PR-produkt utan man ska även redovisa faktisk prestation på ett sätt som är jämförbart över tid och med andra företag.
Nu till de två approacherna:
a) Rapportdriven approach
”Vi skrapar ihop det vi har som vi kan kalla materialitetsanalys, intressentdialog och data till GRI-indikatorer för att kunna göra en rapport.” Med den här approachen är målet att publicera en rapport och hållbarhetsredovisning ses som en kostnad.
b) Affärsdriven approach
”Vi gör materialitetsanalys, intressentdialog och datainsamling för att kunna utveckla strategierna och affären. Sen rapporterar vi om det enligt GRI-riktlinjerna.” Processen inför att göra hållbarhetsredovisningen ses som det viktiga och målet är att stärka bolaget på längre sikt genom lägre risker och starkare varumärke. Rapporten ses som ett viktigt sätt att få ut mer värde av processen, vilket kommer i form av positivare inställning från investerare, medarbetare, kunder och andra intressenter.
Som du förstår rekommenderar vi en affärsdriven approach till hållbarhetsrapportering och vi hjälper gärna till. Ska ni hållbarhetsrapportera? Vilken approach kommer ni att använda?
Därför påverkas företagens hållbarhetsarbete mer av #VWgate än av nya FN-målen
Förra veckan antog FN formellt nya mål för en hållbar utveckling (Sustainable Development Goals eller ”SDG:s”). 17 mål som världen tillsammans ska kämpa för att uppnå till 2030. Det handlar om fattigdomsbekämpning, tillgång till dricksvatten, hälsa, utbildning, jämlikhet m.m. De kommer att påverka företagens agerande både direkt genom att inspirera, och indirekt genom den politiska agendan i världen. Men jag påstår att #VWgate, skandalen med förfalskade utsläppssiffror för ett antal bilmodeller, kommer att ha större påverkan på företags hållbarhetsarbete.
Anledningen är att de flesta företagen är mer inriktade på riskhantering än på att vara en del av omställningen till ett hållbart samhälle. Det enda som betyder något för dem är vinst och tillväxt – att leverera på sina ekonomiska mål till varje pris. Och man har inte gjort klart för sig hur hållbarhetsarbetet bidrar till detta. Då är det inte konstigt att det skapas en kultur där man inte stannar upp och säger ”vi måste designa om motorn för att den ska klara myndigheternas krav samtidigt som kunderna gillar den”. Istället används kreativiteten till att fundera på hur man kan kringgå kraven. Och det sanktioneras kanske till och med av högre ort.
Etiken och hållbarhetsarbetet får ett uppsving
Den gamla sanningen att ett gott rykte tar åratal att bygga upp och går blixtsnabbt att rasera, har aktualiserats av VWgate. Konsekvensen tror jag blir att många företag som en del av sin riskhantering kommer att damma av sina etiska riktlinjer och se till att dessa lever i organisationen. Det kommer ägarna och investerarna att kräva – vem vill tappa 40 % av börsvärdet på några dagar? Och i den vevan kommer nog många företag att passa på att göra ett värdegrundsarbete för att uppgradera organisationskulturen med modernt hållbarhetstänkande, eller integrera nyckeltal för hållbarhet i sina styrkort, eller både och. I det arbetet kan man med fördel passa på att titta på FN-målen och se hur företaget kan vara en del av lösningen på världens utmaningar. Vi bistår gärna i det arbetet.
Håller du med – kommer VWgate få större betydelse för företagens hållbarhetsarbete än FN:s globala utvecklingsmål?
Coops och Axfoods olika hållbarhetsstrategi syns i frågan om matsvinn
Både Coop och Axfood har nyligen lanserat initiativ för att minska matsvinnet. De har gjort det på var sitt sitt sätt som speglar de två företagens olika traditioner och strategier på hållbarhetsområdet.
Tidigare har franska matkedjan Intermarché fått mycket uppmärksamhet för sin kampanj om ful frukt, på engelska kallad ”Inglorious fruits and vegetables”). Nu har Coop tillsammans med leverantören Everfresh tagit detta till Sverige och med tanke på deras historia är det inte konstigt att det var Coop som var först.
Coop och konsumentföreningarna de ägs av har haft fokus på miljö (bl.a. ekologisk mat) i årtionden. Detta nya initiativ handlar också om miljöpåverkan så är det naturliga steget för Coop.
Läs om Coops satsning på knasiga frukter och grönsaker.
Axfoods hållbarhetsstrategi skiljer sig från Coops
Axfood, som driver bl.a. Hemköp och Willys, har haft en mer social framtoning i sin hållbarhetsstrategi. Axfood ingår i Axel Johnson-koncernen som har satt som mål att uppnå jämn könsfördelning bland koncernens ledare och minst 20 procent ska ha internationell bakgrund till år 2020. Man har också samarbete med Samhall och satsar på ett traineeprogram för ungdomar.
I flera länder i Europa har det länge funnits något man kallar ”social supermarket”, där där man säljer varor som är skadade eller vars bäst före-datum har gått ut och där fattiga människor får kraftig rabatt. Nu har Axfood tillsammans med Stadsmissionen tagit konceptet till Sverige och med tanke på deras historia är det inte konstigt att det var Axfood som var först. Detta nya initiativ fortsätter på Axfoods tradition så det är det naturliga steget för Axfood. (Det minskar givetvis också matsvinnet och miljöpåverkan av bortkastade varor men det framställs i första hand som ett socialt initiativ.)
Läs om Axfoods och Stadsmissionens satsning på social supermarket.
Självklart arbetar även Coop med mångfald och likabehandling och självklart arbetar även Axfood sedan länge med miljö, men i frågan om matsvinn syns det att kedjorna har olika fokus och olika strategi när det gäller hållbarhet/CSR.
CSR – ansvar v/s varumärke?
Det var rubriken för en träff med Marknadsföreningens CSR-nätverk som gästades av ekonomen och etikforskaren Tomas Brytting. Jag trodde det skulle bli en ganska filosofisk diskussion, men vilket perspektiv man anlägger har faktiskt en praktisk betydelse för CSR-arbetet.
Synen på Corporate Social Responsibility (CSR)
Tomas börjar med att konstatera att definitionen av CSR har förändrats. 2006 handlade det om vad ett företag gör för samhället utöver vad lagen kräver. Enligt EU:s definition från 2011 handlar CSR om den påverkan man har på samhället.
CSR som varumärke eller förtroende
Företagets verksamhet har oftast både positiva och negativa effekter. Med ett varumärkesperspektiv på CSR är det intressenterna som definierar vilka effekter företaget ska adressera, eftersom företagets framgång bygger på förtroendet och gillandet hos intressenterna.
En strategisk intressentanalys görs för att ta reda på vilka som kan skada och hjälpa företaget. Företaget intresserar sig alltså för det som de viktiga intressenterna intresserar sig för, och man blir reaktiv som företag. I praktiken har företaget avsagt sig moralisk ryggrad och lämnat över ansvaret till intressenterna, menar Tomas Brytting. Om ett företag bara utgår från sina strategiska intressenter bör det ha klart för sig att det ibland drabbas av en grundlös misstro och gynnas av ett grundlöst förtroende.
CSR som ansvar
Ansvar är kopplat till handlingar. Ansvar kan finnas utan att företaget eller de berörda uppfattar det. Alla berörda blir i detta perspektiv intressenter, inte bara de som ser oss. Ansvaret är företagets och företaget intresserar sig för dem som berörs, inte bara dem som kan påverka företaget. Etik handlar om vad som är gott och ont (t.ex. välfärd, frihet, trygghet, mänskliga rättigheter, välbefinnande, värdighet, jämställdhet och demokrati) och ett etiskt företag agerar med integritet, d.v.s. lever som man lär.
Ansvarsperspektivet, menar Tomas Brytting, leder till en bredare analys och ger ett försprång. Med ett ansvarsperspektiv på CSR blir det naturligt att uppmärksamma ALL skada och lyfta fram ALL nytta som verksamheten orsakar.
Det kan finnas dolda nyttor och dolda skador. Vanliga exempel på dolda skador är barnarbete och skuldslavar i leverantörskedjan. Två exempel på dolda nyttor är den skatt företaget betalar samt att Electrolux dammsugare och andra hushållsmaskiner bidrog till kvinnors frigörelse genom att frigöra tid från hushållssysslor.
Många företag får oförtjänt lite erkännande för det positiva de gör, tycker Tomas Brytting. De flesta företag gör ju ändå saker som har samhällsnytta på något sätt.
”CSR är lönsamt”
Tomas noterar att till och med ideella organisationer som håller på med social hållbarhet numera pratar om lönsamhet – är det fel? ”Ibland ställs frågan om det är etiskt att företag tjänar pengar på att göra gott? Då ska man fråga sig ifall det är okej att läkare tjänar pengar på sjuka människor. Jag ser inget problem med att företag tjänar pengar, men om jag ska vara provocerande så spelar det ingen roll ur ett etiskt perspektiv – det kanske inte är lönsamt med mänskliga rättigheter åt alla?”
Personligen tycker jag bara det är positivt om man kan påvisa lönsamhet av hållbarhetsarbete, då blir det ju lättare att ”sälja” till företag, även om jag skulle föredra att ansvarsperspektivet var starkare som drivkraft.
På ett par punkter kan man förutse att Corporate Social Responsibility är lönsamt. Genom att ha koll på alla effekter av företagets verksamhet kan man arbeta proaktivt istället för att riskera obehagliga överraskningar.
Generation Y ställer andra krav på sina arbetsgivare än tidigare generationer. En av träffens deltagare, som har mycket kontakter med studenter, vittnar själv om att väldigt många vill arbeta med hållbarhet på olika sätt. I ett globalt perspektiv finns det också många medvetna konsumenter, särskilt i Kina och Indien, som dagligen ser miljöproblemen på nära håll. För dem är CSR-frågorna naturligtvis viktiga.
Hur ser företag på hållbarhetsarbete?
Ser man det som ett ansvar eller som varumärkesvård? Tomas Bryttings erfarenhet är att CSR-arbete rätt ofta känns som ”window-dressing”. Men ibland känns det som en ny värld där mänskliga rättigheter är ett hygienkrav. Jag kan bara instämma, det är stor skillnad i CSR-mognad mellan olika företag. Många av de stora företagen har gjort sin riskanalys och har ett aktivt hållbarhetsarbete, medan CSR på många andra håll fortfarande ses som att man skänker lite pengar till välgörenhet.
Det var en oerhört spännande diskussion och vi konfronterades med svåra frågor. Han är en klok man, Tomas Brytting. Läs hans böcker eller lyssna på honom om du får chansen.
Lagförslag om hållbarhetsredovisning för 1500 fler företag
2014 antogs ett EU-direktiv som innebär att större företag kommer att bli skyldiga att göra en hållbarhetsrapport med icke-finansiella data utöver årsredovisningens finansiella information. Nu finns ett förslag på hur Sveriges lagar ska utformas för att genomföra detta i praktiken.
Continue reading
CSR-ansvarig: ”Livsmedelsbranschens hållbarhetsutmaning är råvaruförsörjningen”
Hållbar matproduktion är en av de CSR-fråga som berör människor mest. Vi har intervjuat Johan Anell, CSR- och hållbarhetsansvarig på branschorganisationen Livsmedelsföretagen, om hållbarhet och kommunikation i livsmedelsbranschen. Continue reading
Företagsledare: hållbarhet viktigare för strategin men vi missar att utnyttja varumärkespotentialen
Managementkonsultfirman McKinsey gör ofta globala undersökningar bland företagsledare och den senaste fokuserade på hållbarhet och affärsnytta. Den visar att allt fler företagsledare anser att CSR (Corporate Social Responsibility) och hållbarhet är viktigt för företagets strategi, och allra störst potential för värdeskapande anser de att hållbarhetsarbetet kan skapa genom att förbättra företagets rykte. Däremot säger många att företaget inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att maximera värdet av hållbarhetsarbetet.
Continue reading
Hur syns klimatriskerna i er strategi?
Det är en fråga som kommer att bli vanlig de kommande åren, inte minst från investerare och långivare. Medvetenheten om klimatförändringarna ökar snabbt och vem vill satsa på en verksamhet som inte tar hänsyn till hur den påverkas av klimatförändringarna?
Continue reading