Nyfikenheten i CSR-kretsar var stor när Miljöaktuellt och SIS arrangerade SR Day 2011 med fokus på ISO 26000, en vägledande standard för socialt ansvarstagande. Dagen lockade 250 deltagare varav många hållbarhetsansvariga från företag, många från offentlig sektor och så klart en hord med konsulter som vill veta hur de kan skapa nya tjänster kring den nya standarden.
På programmet stod en genomgång av standardens delar, lite vägledning och inspiration inför att arbeta aktivt med CSR och några exempel på vad företag gör på området. Här kommer några saker som jag själv tyckte var värda att dela med mig av.
Voilá: ISO 26000
Den nya standarden väntas bli en ny global referenspunkt för alla typer av organisationer. Det här är vad det 100-sidiga dokumentet innehåller:
27 termer och definitioner vilket ger en otroligt viktig gemensam bas för att prata om CSR-frågor och innebörden av CSR.
7 principer som ska vägleda CSR-arbetet.
7 huvudområden som är indelade i totalt 37 delområden, och för varje delområde listas ett antal åtgärder och förväntningar. Till exempel har huvudområdet “Fair Operating Practices” delområdena Anti-korruption, Ansvarsfullt politiskt engagemang, Konkurrens på lika villkor, Främja CSR i värdekedjan samt Respekt för äganderätten.
Sist finns en bilaga med 75 exempel på frivilliga initiativ att inspireras av.
I och med att ISO 26000 inkorporerar samma saker som äldre dokument (som Global Compact ) kommer den kanske på sikt att ersätta dem som bas för CSR-arbetet. Det är i varje fall vad SIS hoppas. Jag återkommer med ett djupare inlägg om dokumentet.
Konsumenter vill ha mer CSR-kommunikation från företag
I höstas gjorde YouGov en undersökning av konsumentattityder och CSR. Enligt den säger sig 46 % välja bort produkter om CSR-arbete saknas. Konsumenter vill också ha mer information om CSR-arbete. Framför allt vill man att den egna arbetsgivaren ska ha ett aktivt CSR-arbete och känner sig stolta över det CSR-arbete som görs.
Två nyanser av ”CSR skapar värde”
Daniel Steinholtz på Allies fokuserade helt på att CSR är/ska vara värdeskapande och tycker att företag ska ställa sig tre frågor:
Hur säkerställer ni att ni lever upp till era policies? Hur tjänar ni pengar på ansvarsarbetet? (“Profit by surprise” eller planerat) Vilka “värdeställen” har ni definierat för att se vilket värde CSR-åtgärderna bidrar till? (Istället för att bara titta på vilka kostnadsställen som ska belastas.)
En bra sak att göra är att rita ett diagram där du placerar ut dina möjliga åtgärder efter grad av samhällspåverkan (y) och grad av intresse från intressenter (x), sätt prislapp och vinstpotential eller annan nytta på dem och gör de saker du går plus på.
Om Steinholtz hade en ganska strikt ekonomisk approach och retorik hade Jonas Oldmark på Det Naturliga Steget en mer idealistisk framtoning:
”Mänskligheten gör fyra fel, det handlar bara om att sluta med dem.”
Den process som Det Naturliga Steget tillämpar är “Backcasting” – att definiera hur framgång ser ut, hur ett hållbart samhälle ser ut och sedan hur framgång ser ut i ett hållbart samhälle. Sedan bör man vidta de åtgärder som
är ett steg i rätt riktining, är vidareutvecklingsbara och ger ekonomisk avkastning.
De två skiljer sig inte så mycket åt när det kommer till kritan. Steinholtz retorik kanske går hem bättre bland räknenissar och Oldmarks bland hållbarhetsansvariga men rekommendationerna är väsentligen desamma.
Exempel på CSR som varit lönsamt
Scandic Hotels uppger att miljömålen har gett 175 miljoner plus stärkt varumärke. Några delar av deras CSR-arbete är att alla deras hotell är Svanen-märkta, de var tidigt ute med att allt kaffe de serverar är Faritrade-märkt och de har ett omfattande program för tillgänglighet. Leif Johansson, tidigare VD på Electrolux, har sagt att det var först efter 10 år som de kunde se hur mycket de hade tjänat på sina miljömål. Max hamburgare har fått fantastisk PR sedan de bl.a. infört koldioxiddeklarationer på alla måltider. Stadsminister Reinfeldt deltog på invigningen av en restaurang i Luleå och Paul McCartney sa till EU-kommissionen: “Åk till Max i Sverige och se hur man kan jobba med samhällsansvar!”
Och hur stort är värdet av engagerade medarbetare? Tänk om 200 pers jobbar 15 min längre varje dag? Eller kostnaden ifall en massa oengagerade medarbetare jobbar 15 min mindre per dag?
Som helhet gav SR Day 2011 en inblick i vad ISO 26000 innehåller och den kan bidra till att intensifiera företagens arbete med CSR.