Hållbar matproduktion är en av de CSR-fråga som berör människor mest. Vi har intervjuat Johan Anell, CSR- och hållbarhetsansvarig på branschorganisationen Livsmedelsföretagen, om hållbarhet och kommunikation i livsmedelsbranschen. Continue reading
Category Archives: CSR-kommunikation
Företagsledare: hållbarhet viktigare för strategin men vi missar att utnyttja varumärkespotentialen
Managementkonsultfirman McKinsey gör ofta globala undersökningar bland företagsledare och den senaste fokuserade på hållbarhet och affärsnytta. Den visar att allt fler företagsledare anser att CSR (Corporate Social Responsibility) och hållbarhet är viktigt för företagets strategi, och allra störst potential för värdeskapande anser de att hållbarhetsarbetet kan skapa genom att förbättra företagets rykte. Däremot säger många att företaget inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att maximera värdet av hållbarhetsarbetet.
Continue reading
Hur syns klimatriskerna i er strategi?
Det är en fråga som kommer att bli vanlig de kommande åren, inte minst från investerare och långivare. Medvetenheten om klimatförändringarna ökar snabbt och vem vill satsa på en verksamhet som inte tar hänsyn till hur den påverkas av klimatförändringarna?
Continue reading
Etisk reklam växer: marknadsför det hållbara erbjudandet
I dagarna har jag noterat två företag som av många förknippas med ohälsosamma produkter som har valt att göra reklam för de produkter som är hälsosammare. Dels Carlsberg som på nyårsafton gjorde reklam för sina alkoholfria produkter och dels Pressbyrån som gått ut brett med sitt nyårslöfte att aldrig mer göra reklam för onyttiga saker. Är det en ny trend?
Continue reading
Facebooks PR-kap – vänder Greenpeace-kampanj till sin fördel
Om du fick önska dig en ambassadör för ditt miljöarbete, vilken som helst, vem skulle du välja? Greenpeace kanske, om de ställer sig i din hejarklack måste du ju vara ett föredöme vad gäller miljö. Och det är vad Facebook nu åtnjuter, trots att de inte är bäst. Hur gick det till?
Continue reading
Snuvad på CSR-kommunikationen – är CSR för allvarligt för Tele2-Frank?
Ni kanske har sett reklamfilmen på TV nyligen. I sin stora lättnad över att han inte var dödligt sjuk som han trodde, lovade fåret Frank att “hädanefter ska jag bara göra gott!” och payoffen hade ändrats från “Born to be cheap” till “More than cheap”. Jag trodde jag visste vad som komma skulle, men hittills har jag haft fel.
Continue reading
H&M deltar när andra duckar – ny strategi för CSR-kommunikation?
På ett seminarium om usla löner i textilindustrin här om dagen slogs jag av att H&M återigen deltog i panelen medan de andra stora klädföretagen lyste med sin frånvaro. Är det här en del i en ny strategi för CSR-kommunikation och vad har H&M att vinna eller förlora på det?
Gratis är gott? Produkter och tjänster till behövande som CSR
En artikel på Forbes tar upp några exempel på företag som har tagit fram produkter eller tjänster som de ger bort gratis till behövande. De ser det här som ett bra sätt att öka lönsamheten genom socialt ansvar eftersom det ökar differentieringen, lojaliteten (från både medarbetare och kunder) och autenticiteten. Från CSR-perspektiv tycker jag det finns två sidor av det hela.
Continue reading
Börserna driver på för hållbarhetsrapportering och underlättar etiska investeringar
Allt fler företag producerar hållbarhetsrapporter för att synliggöra sitt CSR-arbete. Något som kanske överraskar är att aktiebörserna världen runt är en pådrivande kraft i denna trend.
Att hållbarhetsrapportering, ofta enligt riktlinjerna från GRI, blir allt vanligare är allmänt känt. Nyckeltal från CSR-arbetet letar sig också in i de ordinarie årsredovisningarna, förutom att många företag producerar en årlig hållbarhetsredovisning, sustainability report eller CSR-rapport. Utvecklingen drivs på av investerare, som ser ett utvecklat CSR-arbete som indikator på att bolaget är välskött och vill undvika obehagliga överraskningar som ansvarslöst agerande kan medföra. Och för att serva investerarna är aktiebörserna också en drivande kraft i denna trend. I Kina ökar antalet hållbarhetsrapporter dramatiskt enligt Global Reporting Initiative, och Shanghaibörsen är en av aktörerna.
Sedan ett antal år finns index över företag som uppfyller kriterier för ett bra hållbarhetsarbete på Dow Jones (DJSI), Londonbörsen (FTSE4GOOD) och Sao Paolobörsen BOVESPA (ISE). Sedan 2008 finns OMX GES Sustainability Index för nordiska bolag. Dessa index hjälper investerare att ta etiska hänsyn vid investeringar (s.k. SRI, Socially Responsible Investments) och att följa utvecklingen för företag med ett mer utvecklat hållbarhetsarbete.
Utvecklingen med CSR-rapportering lär fortsätta och det står nog inte på förrän alla börsbolag har någon form av hållbarhetsrapport som en del av sin årsredovisning och sin CSR-kommunikation – att inte ha det kommer att tolkas som att man har något att dölja och det avskräcker investerare.
Och självklart släpper CSR i praktiken ett temanummer om rapportering samtidigt som jag skriver detta inlägg… Men det är ju bara bra för då får du som vill läsa mer en klockren länk. :-)
Återanvändning som CSR-kommunikation – skillnaden mellan Åhléns och Patagonia
Som jag skrev om nyligen har Patagonia lanserat en marknadsplats för begagnade Patagoniaprodukter i samarbete med eBay och mötts med jubel från CSR-ivrare. Åhléns har en kampanj tillsammans med Myrorna där de uppmanade sina kunder att lämna in gamla kläder på vissa Åhlénsvaruhus, vilket har mötts med skepsis. Borde det det, och borde Åhléns bry sig?
Åhléns hade föra veckan en kampanj som gick ut på det här:
“Den 12-14 september kan du ta med dina överblivna Åhlénskläder till varuhuset. Vi lämnar dem vidare till Myrorna och du får en värdekupong som ger 50:- rabatt när du handlar för 400:- som tack för ditt bidrag.”
Och så fins det ett P.S.: “Enligt Naturvårdsverket slänger vi i Sverige 8 kilo kläder per person och år och endast 3 kilo samlas in. Vi hoppas att vi tillsammans kan ändra på det!” (Se deras pressmeddelande för mer info.)
Hållbarhetsivrare tenderar alltså att reagera med att ropa “Hycklare!” och “Greenwashing!” inför initiativ som detta, och nu ska vi reda ut varför.
Historia, motiv och motiv (ja, en gång till)
Det här handlar om flera saker, det första är vilket förtroende företagen har från början. Det är ju inte rättvist att jämföra ett företag som har kommit igång med sitt CSR-arbete först nyligen med ett företag som har CSR inbyggt i grundvalarna. Förtroende byggs inte över en natt.
Det andra är vilka motiv som skapas för att lämna kläder. Om man lämnar kläder för att få en rabattcheck, kommer då viljan att lämna kläder i framtiden att öka även om man inte får en rabattcheck? Jämför med att lämna blod, när man gör det får man lite fika och man får känna att man gör en värdefull insats. Om man skulle få 50 kr för en liter blod kanske nya grupper skulle ge blod men att göra den uppoffring som ändå krävs tre eller fyra gången om året skulle inte kännas värt 50 kr och många givare skulle sluta om det började handla om pengar.
Från ett hållbarhetsperspektiv vill vi hellre skapa emotionella/altruistiska incitament (attityden “det är bra att göra saker som minskar de skadliga effekterna på planeten”) än ekonomiska/egoistiska incitament (attityden “om jag tjänar pengar på det kan jag göra det”). Att lämna kläder för att få 50 kr mer att shoppa för skapar inte kunskap om hur konsumtion hänger ihop med planetens livsvillkor. Det kanske skapar ett beteende att lämna mer kläder till återanvändning men det påverkar inte beteendet att minska konsumtionen eller attityden att det är önskvärt – snarare kanske det ökar konsumtionen. Och då har man inte bidragit till ökad hållbarhet.
Åhléns + Myrorna = dubbla budskap
Det tredje är just återanvändning kontra ökade försäljningsvolymer. Gissningsvis kommer initiativet till samarbetet från Myrorna, inte Åhléns. Sen har Åhléns gjort det till en säljkampanj istället för en CSR-aktivitet. En minskning av konsumtionens påverkan på planeten är nödvändig för att uppnå hållbarhet. Åhléns affär bygger, liksom de flesta företags, på kvantitet och inte på kvalitet. Att säga “Vi vill hjälpa till att minska mängden kläder som slängs” och samtidigt säga “Köp mer kläder och oftare” rimmar illa.
Kort sammanfattat: Patagonia bekräftar hållbarhetsivrarnas världsbild – det är önskvärt att minska konsumtionen och att företag deltar i detta arbete, medan Åhléns bekräftar nidbilden av ett företag som försöker klistra på lite godhet utanpå för att på så sätt öka försäljningen.
Men kunderna då? Det är ju de som är målgruppen.
Kampanjen som CSR-kommunikation
Det är ju inte oss som redan är medvetna konsumenter som Åhléns försöker imponera på. Faktum är att de säger tydligt att målgruppen är sådana som inte brukar lämna kläder till återanvändning i vanliga fall. Troligen blir de genomsnittliga Åhlénskunderna positivt inställda till att Åhléns hjälper Myrorna och till att de får en rabattcheck att handla för, så som säljkampanj är det säkert lyckat. Men om man ville kommunicera “vi vill bidra” istället för “vi gör det här för att tjäna pengar” skulle man ha gjort anorlunda. Antingen dela ut rabattcheckar utan krav på att köpa för 400 kr, eller ännu hellre skippa rabattchecken och bara säga “Vi hjälper Myrorna samla in kläder, kom och lämna hos oss på Åhléns!”
Det här är fortfarande CSR 1.0, d.v.s. välgörenhetsperspektivet. Genom att öka insamlingen till Myrorna får Frälsningsarmén mer resurser och kan hjälpa fler utsatta, men Åhléns blir inte mer hållbara för det. Något som hade kommunicerat CSR på ett kraftfullt sätt vore om Åhléns hade sagt “Vi hjälper Myrorna samla in kläder i våra butiker. Och dessutom gör vi ett åtagande: vi ska se till att alla våra kläder håller så länge att någon annan kan ha glädje av dem efter att du har tröttnat på dem.” Då blir partnerskapet en del i något äkta och gynnar Åhléns kommunikation på ett djupare plan än till nästa säljkampanj.
På plus-sidan då?
Förhoppningsvis bidrar kampanjen till att öka medvetenheten hos några fler, och till att fler kan hitta kläder på Myrorna och då slipper köpa nya. Och vägen till en förändrad attityd går ju inte alltid via mer kunskap, den kan gå via beteendet också. (Man skapar sig en attityd som ligger i linje med sitt handlande för att rättfärdiga det).
Jag är pragmatiskt lagd och tycker att om det har en positiv nettoeffekt, då är jag för. Och eftersom det är en lång resa till ett hållbart samhälle är varje steg i den riktningen bra. Så istället för att ge Åhléns bannor säger jag “Heja heja!” och håller tummarna för att samarbetet med Myrorna fortsätter och att de höjer CSR-ambitionerna inför kommande aktiviteter.